Lär vi oss något av de politiska debatterna

Lyssnar man på de politiska debatterna i Forum som sänds i TV1 så har det hänt en del med argumentationstekniken. Till det bättre eller sämre, det är frågan?

 

Om en politiker kommer i trångmål under en debatt så finns det absolut ingen som någonsin kan erkänna att han har fel och därmed ge ära åt sin motståndare. Nej, ett sådant alternativ saknas i politikens dagbok. När en politiker står där med ryggen mot väggen och inser att han verkligen är illa ute i debatten då öppnar sig andra alternativ, inte riktigt rumsrena, men de kan klara av situationen och då är det inte alls nödvändigt att sanningen måste spela den viktiga rollen.

 

Hur många gånger har vi inte fått höra de mest fantastiska fabricerade historier dras upp för att om möjligt tysta motståndaren.

 

Tyvärr ligger det inte inom talmannens område att kontrollera sanningshalten i det som sägs i talarstolen, utan där får praktiskt taget allt passera om man håller sig till ett något sånär vårdat språk.

 

Under de senaste åren har en ny teknik dykt upp och det är att använda sig av förhållanden i främmande länder ute i Europa och till och med länder i andra världsdelar.

 

Har man ett problem här hemma så är väl sannolikheten stor att motsvarande problem har uppstått i något annat land där man också klarat av det. Då är det uppenbarligen lätt att ta upp detta som ett försvar i debatten även om det absolut inte har den minsta relevans i våra egna förhållanden.

 

Om talarna konsekvent skall fortsätta att dra paralleller med vilka andra länder som helst för att stödja de egna argumenten då har man effektivt tagit död på en livlig debatt som handlar om våra egna frågor och vad har vi lärt oss av detta?

Bra och dåliga föreläsare och talare

Väldigt ofta får vi oss till livs föredrag av människor som inför en större eller mindre publik skall tala till oss människor

 

Här är det framför allt två saker som man slås av och det är för det första presentationen av föreläsaren.

 

Det anses uppenbarligen mycket viktigt att föreläsaren presenteras så att alla åhörarna får veta exakt vilken utbildning talaren har och var talaren står i yrkeslivet. Är talaren professor är det uppenbarligen väldigt viktigt att åhörarna får veta detta.

 

Lite undrar man om det är den informationen som talaren skall bli beundrad för och inte vad talaren har att säga till publiken?.

 

För det andra använder talaren ofta bilder i någon form och då presenteras dessa på en skärm från en PC så talaren behöver bara trycka på en knapp för att skifta till en ny bild.

 

Här får man direkt en uppfattning om huruvida detta är en bra och framgångsrik talare eller ej. Vissa s.k. talare vänder sig hela tiden med ansiktet mot bilden som visas på en skärm trots att samma bild visas på PCn. Det är ju inte precis så roligt att så gott som hela tiden titta in i nacken på föreläsaren när denne står och talar mot bilden

 

För flera år sedan var jag på en föreläsning med Nils Simonsson. Han har fått pris som Sveriges bäste talare och är både professor och läkare, men inte ett ord om detta varken från presentatören eller honom själv när han kom in på scenen.

 

Redan efter några få sekunder hade han erövrat publiken och här behövde vi inte titta på hans nacke utan han talade direkt med oss som satt där.

 

Slutklämmen av föreläsningen var att han berättade vilka som hjälpt honom med bilderna bland annat och så sade han: ja vad jag är för en och vad jag heter det vet ni säkert och därmed tackar jag för visat intresset. Stående applåder blev resultatet

 

Tänk så många enkla saker som skulle göra de flesta föreläsarna mycket bättre,

Börjar Ukrainakrisen att urarta

Nu har ordkriget i Ukraina ytterligare eskalerat.
Rådgivaren, Sergei Glazyev, till president Putin anklagar nu Ukrainas president Petro Poroshenko för att vara Nazist, vilket skulle ha att göra med det kontroversiella avtalet med EU.
 
Åter är det EU som hamnar i den heta stolen och man börjar undra vilka mål EU har och vad EU anser att det får kosta att uppnå dessa mål.
 
Själv börjar jag verkligen undra vad vi skall ha EU till. Det kanske är ok om man håller sig till att luckra upp de olika införseltullarna mellan länderna, men jag är mycket tveksam till att EU också skall gå in med militära medel. Då tycker jag att det automatiskt kommer till helt andra känslor. känslor som inte har något att göra med mellanstartlig affärsverksamhet.
Det som händer i dag i Ukraina är ju ett tydligt exempel på att jag har rätt.

Liknande inlägg