Lär vi oss något av de politiska debatterna

Lyssnar man på de politiska debatterna i Forum som sänds i TV1 så har det hänt en del med argumentationstekniken. Till det bättre eller sämre, det är frågan?

 

Om en politiker kommer i trångmål under en debatt så finns det absolut ingen som någonsin kan erkänna att han har fel och därmed ge ära åt sin motståndare. Nej, ett sådant alternativ saknas i politikens dagbok. När en politiker står där med ryggen mot väggen och inser att han verkligen är illa ute i debatten då öppnar sig andra alternativ, inte riktigt rumsrena, men de kan klara av situationen och då är det inte alls nödvändigt att sanningen måste spela den viktiga rollen.

 

Hur många gånger har vi inte fått höra de mest fantastiska fabricerade historier dras upp för att om möjligt tysta motståndaren.

 

Tyvärr ligger det inte inom talmannens område att kontrollera sanningshalten i det som sägs i talarstolen, utan där får praktiskt taget allt passera om man håller sig till ett något sånär vårdat språk.

 

Under de senaste åren har en ny teknik dykt upp och det är att använda sig av förhållanden i främmande länder ute i Europa och till och med länder i andra världsdelar.

 

Har man ett problem här hemma så är väl sannolikheten stor att motsvarande problem har uppstått i något annat land där man också klarat av det. Då är det uppenbarligen lätt att ta upp detta som ett försvar i debatten även om det absolut inte har den minsta relevans i våra egna förhållanden.

 

Om talarna konsekvent skall fortsätta att dra paralleller med vilka andra länder som helst för att stödja de egna argumenten då har man effektivt tagit död på en livlig debatt som handlar om våra egna frågor och vad har vi lärt oss av detta?

Kommentera här: