Spanien, räddaren i nöden!
Spanien välkomnar de omtvistade migranterna från Aquarius
Röddningsskeppet Aquarius i Spansk hamn
Migranterna blir välkomnade av hundratals frivilliga, inklusive översättare, läkare o sköterskor
Ombord på Aquarius vilar människor i krampartat tillstånd.
Den Spanska hamnen i Valencia tar emot de ankommande från den första båten med migranter räddade från Madelhavet och som skickats vidare av Italien och Malta.
Det första av dessa skepp kom i hamn strax efter skymningen, ocj hade med sig 629 människor som räddats från kusten til Libyen förra veckoslutet av skeppet Aquarius.
Sjukvprdspersonal och översättare fins till hands för hjälp.
Spaniens nya socialistiska regering har lovat fri sjukvård och säger att de kommer att behandla varje enskilt assylfall.
"Det är vår plikt att hjälpa till att undvika katastrof för hundratals och att erbjuda en säker hamn för dessa människor för att uppfylla våra förpliktelser om mänskliga rättigheter" sade premiärminister Pedro Sánschez tidigare denna vexka.
Han har antagit en vänlig inställning i sin post som han erhöll för två veckor sedan.
Han sade att Malta borde ha accepterat Aquarius, men de vägrade, och skyllde på att detta föll under Italiensk juristdistriction.
Valensias borgmästare Joan Ribo, som erbjöd fartyget en säker hamn, beskrev taliens beslut att sända tillbaka fartyget som inhumant.
Migranterna räddade av Aquarius har tillbringat en vecka i sbår sjögång och många lider av sjösjuka medan deras öde avgjordes.
Migranterna ombord på Aquarius tillbringade 20 timmar i en överfull gummibåt innan de räddades. De har därefter varit ombord på Aquarius ytterligare en vecka.
Reformer i migration kommer ett bli ett nyckelämne med EU-ledarna denna månad eftersom många länder fortsätter påverka politiken på grund av vad som inträffade för flera år sedan.
Mina kommentarer:
Jag finner det obegripligt hur ett land kan få vara medlem i EU och samtidigt uppföra sig på detta sätt som nu skett.
Det saknas helt enkelt en stark styrande hand vilken man inte varken kan eller får oponera sig mot.
Åter kommer frågan upp hos mig, varför har vi inte ett tillräckligt starkt FN i stället för den mnlösa örganisationen vi haft under många år?
Vi behöver bara tänka på hur vi har det i Riksdagen i vårt eget land för att ifrågasätta om vi verkligen skall ha denna organisation som hellre käftar sins emellan än gör något bättre.