Att Ebba Buch Thor slutligen vågade ta bladet från munnen och öppet erkänna sitt och partiets samröre med Sverigedemokraterna, detta enda parti i Sverige med Nazistsympatier.

 

Hade någon frågat mig för ett par veckor sedan om denna sympati skulle vara möjlig hade jag utan att tveka en sekund sagt ett absolut nej.

 

I dag när man sitter med besvikelsen i knät känner jag mig verkligen mycket sorgsen. Jag kan bara inte förstå hur en Svensk partiledare kan ha sjunkit till en så låg nivå som denna förtjusande trevliga partiledare, men jag hör väl till dem som låtit mig luras av denna förtjusande och vältaliga kvinna.

 

Om det är så att partiet inte känner för Ebbaas vridning av partiets sympatier hoppas jag verkligen att hon så snabbt som möjligt begär sitt avsked, hon kan ju omöjligen efter detta snadsteg återkomma i partiet.