Går världen framåt eller bakåt

.Inrikesdepartementet har kommit med en strategi hur man skall tackla problemet. De säger att offren kommer från fler än 100 länder varav de vanligaste är Albanien, Nigeria, Vietnam och Rumänien samt även vuxna personer födda i Storbritannien samt barn. Är inte detta länder som vi sägs "hjälpa och understödja"?
Siffror från National Crime Agency's Human Trafficking Centre förra året anger antalet offer för slaveriet till 2.744.
Nu ligger det nära till hands att ställa sig frågan om inte detta borde vara en fråga för EU att ta hand om och detta omedelbart. Man kan ha uppfattningen att EU lägger sig i en mängd alldagliga fråhor som de flesta inte anser vara av någon vikt över huvud taget medan slaveriet uppenbarligen ökar varje år.
Kan man kanske kalla detta skenhelighet? Finns det verkligen inte en enda kraftfullperson inom EU-organisationen som kan ta tag i detta?
Vad gjorde t.ex. Margot Wallström under alla sina år i EU. Oavsett om detta var hennes bord eller inte så skulle väl en normal människa vända upp och ner på allt för att åtgärda detta, men inget hat så vitt jag vet hänt och nu sitter hon som vår utrikesminister i Sverige med en föga smickrande bakgrund.
Andra stora organisationer som handlägger ärenden i de utpekade länderna är FN och Nato. Man kan fråga sig om de helt arbetar med förbundna ögon eller om de vet om allt detta men struntar i att göra något.
Vad skall vi i Sverige kalla Romerna för som tigger på våra gator och torg för att klara livhanken på sig själva och sina familjer? Kan vi inte kalla detta för ett verkligt stort fattigdomsbevisför Sverige?
.
.